Så väljer du rätt norm
Förstå vikten av normer i psykometriska tester och lär dig hur du väljer rätt.
Vad är en norm?
En norm i psykometriska tester fungerar som en referensram som gör det möjligt att jämföra en persons testresultat med resultaten från en större grupp. Till skillnad från råpoäng fokuserar psykologiska mätningar ofta på relativa poäng, där betydelsen av en poäng förstås i relation till andra.
Föreställ dig ett test som mäter extraversion. Om en person får poängen 15 – vad betyder det? Är personen extrovert? Det kan vi inte säga!
En råpoäng i sig själv ger inget entydigt svar. För att kunna tolka poängen behöver vi en normgrupp – en samling personer som också har gjort testet. Genom att jämföra kandidatens poäng med denna grupp kan vi dra meningsfulla slutsatser.
Om en normgrupp på minst 300 personer har ett genomsnitt på 11 visar en poäng på 15 att personen ligger klart över genomsnittet och därmed framstår som mer extrovert än majoriteten i gruppen.
I Masters verktyg omvandlas råpoäng till standardiserade skalor, såsom STEN‑skalan (Standard Ten), med hjälp av normgruppens medelvärde och standardavvikelse. Denna omräkning gör det möjligt att jämföra en persons resultat med andra som har bedömts enligt samma norm.
För att en normgrupp ska anses representativ måste den omfatta tillräckligt många svar från ett stickprov som speglar målgruppens demografi – som kön, ålder och utbildningsnivå. Enligt European Federation of Psychologists’ Associations (EFPA) anses en normgrupp med över 1 000 representativa svar och mindre än 10 år gammal som utmärkt vid beslut med stor betydelse, exempelvis rekrytering (Evers et al., 2013).
För att säkerställa representativitet viktas normgrupper efter befolkningsdemografi. Om till exempel den danska arbetskraften består av 52 % kvinnor, men endast 49 % av testsvaren kommer från kvinnor, viktas kvinnornas svar högre för att matcha den faktiska demografiska fördelningen.

Varför är normer så viktiga?
Normer är avgörande för att säkerställa att en persons resultat jämförs med en representativ grupp – och därigenom minska risken för omedveten diskriminering. Det kan ge missvisande resultat om en man jämförs med en grupp bestående enbart av kvinnor, eller om personer med låg inkomst jämförs enbart med höginkomsttagare.
Även om testleverantörer inte alltid har lokala normer för varje enskilt land kräver hög kvalitet både mångfald av lokala normer och en verkligt internationell norm baserad på en stor och representativ population. Externa instanser som British Psychological Society (BPS) och Det Norske Veritas (DNV) betonar vikten av hög normkvalitet när de granskar och godkänner psykometriska lösningar som Masters.

Varför kan poängen förändras?
Flera faktorer kan påverka – och potentiellt ändra – en kandidats poäng:
1. Val av normgrupp
Tolkningen av en poäng beror alltid på normgruppen.
En råpoäng på 15 kan vara över genomsnittet i en finsk normgrupp och ge en STEN‑poäng på 6 (extrovert), men under genomsnittet i en spansk normgrupp och ge en STEN‑poäng på 5 (lite mindre extrovert).
Skillnaden uppstår eftersom jämförelsebasen förändras med normgruppen.
2. Uppdatering av normer
När normer uppdateras med ny data som bättre speglar populationen kan tolkningen av poäng förändras något. Demografiska förändringar och samhälleliga händelser kan påverka genomsnittliga svar över tid. Regelbundna uppdateringar – där normer aldrig är äldre än 10 år – är därför avgörande för att bevara noggrannheten (Evers et al., 2013).
3. Algoritmiska förbättringar
Algoritmerna som används för att omvandla råpoäng till standardiserade skalor bygger på komplexa modeller som regelbundet ses över och förbättras enligt den senaste forskningen.
Så väljer du rätt norm
När man bedömer kandidater kan valet av norm ha stor betydelse för resultatet. Rekryterare bör därför noggrant överväga vilka grupper kandidaten bör jämföras med.
Det innebär att kandidatens drag – till exempel extraversion – bedöms i ljuset av spanska kulturella normer, som kan skilja sig från andra kulturer.
Det betyder också att normen inte nödvändigtvis bör väljas utifrån kandidatens kultur, utan utifrån arbetsplatsens kultur.
Genom att välja rätt norm och hålla den uppdaterad säkerställer vi rättvisa och precisa psykologiska mätningar – och därmed högre kvalitet i rekrytering och andra beslut med stor betydelse.
Litteratur:
Evers, A., Muñiz, J., Hagemeister, C. Høstmælingen, A., Lindley, P., and Sjöberg, A. (2013) EFPA Review model for the description and evaluation of psychological and educational tests. Version 4.2.6